Mmm.. MÅNDAG!



se dig!

Det finns ju platser där man utgår ifrån att det ska finnas speglar.
Det gäller till exempel toaletter/badrum.
Och hissar.
Toaletterna på Uppsalamotionsanläggningen Blåsenhus saknar speglar.
Min hiss har ingen spegel.

Och så finns det platser där man verkligen inte väntar sig att se sig själv.
Som när man faktiskt sitter på toalettstolen.
Detta gör man på Evolutionsbiologiskt centrums handikapptoaletter.
Mycket märklig känsla.
Vad gör man av sig då?
Det känns ju inte helt avspänt att sitta och titta upp i taket, åt sidan eller ens ned i golvet.
Jag vet inte hur ni gör men själv brukar jag försöka ha en neutral nackhållning och titta ganska rakt fram.
Men så PANG! får man sig själv i ögonen.
Vad gör man då?
Jag grimaserar, övat på att få en så liten mun som möjligt - jag är rätt bra!
Det är hur som helst en märklig spegelplacering.

Hisspeglar fyller en funktion.
Om man ska hälsa på någon och har tagit sig hela vägen dit kanske man eventuellt vill
tillrättalägga något som hamnat fel på vägen?

Att man ska plågas mot sitt eget ansikte hos frisören kommer ju inte direkt som någon överaskning.
Däremot väntar man sig inte en spegel hos sin doktor.
Min senaste doktor hade en spegel bakom sig.
Svårt att prata seriöst och kliniskt då.
Tyckte jag, jag distraherade mig.

Här borde det på något sätt komma en poäng men nejnej.
Ingen poäng alls blir det.
Bara kåserande när det är som sämst och hejdå.
Idag är det fredag och tänk den som ändå var såhär lycklig:






blahablaha


I genomsnitt enligt 1907 års beräkningar väger en själ
ungefär lika mycket som en genomsnittlig stortå, 21 gram.






En liten stortå = en liten själ?
Om ögonen är själens spegel, är då stortån själens skulpturavbild?
Låt mig se din stortå, och jag ska säga dig vem du är.



RSS 2.0